tisdag 23 februari 2010

Någon att dela hela livet med...


Tvåsamhet...

Alla människor letar efter någon att vara extra nära, en person att dela livet med, en person att ha tätt intill sig, ja nästan in under huden!

Ska man leta efter en person som är en motsats, någon som är någon sorts motsats, någon med egenskaper som man själv saknar eller ska man leta efter en person som är sig själv väldigt lik?

Vi förväntas vara trogna, sexuellt aktiva, försörjande, vårdande, attraktiva, utvecklande och naturligtvis stöttande - Det kan nästan vara lite omänskligt att leva upp till allt detta hela tiden!!

Det finns många människor därute, som ger upp för lätt och tror att de måste fortsätta leta efter den rätta, även fast de egentligen hade hittat rätt från första början! Många gånger beror det kanske på att man är konflikträdd och istället för att diskutera och reda ut sina "problem" bestämmer sig för att lämna och leta vidare.

Problemet kan då lätt bli att man aldrig kommer hitta rätt, eftersom det alltid i alla förhållanden kommer att uppstå konflikter och neråt spiraler... I dessa lägen, vore det bästa att gå vidare och ta hjälp för att förstå sig själv innan man går vidare och fortsätter att leta!

Sen har vi de personerna som känner att förhållande endast "lever" medans man är kär - eller som man kan säga: De är kära i kärleken och inte i själva förhållandet och ser inte att de hittat rätt - utan fortsätter att söka hela sitt liv!

Dagens uppmaning blir: att fokuserar på partnerns positiva delar och inte varandras motsatser, samt tillåt din partner ha sina egna intressen och uppmuntra dem - så fungerar allt som det ska!
Om man dessutom försöker hålla romantiken och vuxenlivet, om man har barn, levande - så öppnar det för ett rikare liv som både blir roligare och stabilare!

2 kommentarer:

  1. Jag har varit tillsammans med min man i 11 år snart och det har många gånger varit jobbigt i förhållandet, men med facit i handen skulle jag aldrig vilja byta min man mot någon annan.

    Vi har även gått iväg och tagit familjerådgivning, när det var som jobbigast! Det är värt att prova på för det är ibland lättare att prata när någon utomstående är med också.

    Samtidigt vill jag säga att jag gillar din blogg.

    SvaraRadera
  2. Hej och Grattis!
    11 år - då känner ni varandra så pass bra att ni vet hur ni fungerar, båda två!

    Forsätt tänka positivt och njut av er tid tillsammans!

    Familjerådgivning är ett bra sätt att komma över problem och för att förstå varandra på ett annat plan!

    Tack själv för att du läser det jag skriver... :)

    SvaraRadera