Nära och kära

Vad vore livet utan våra nära och kära?

Hur ofta tar vi oss tid och pratar eller träffar våra mor- eller far föräldrar egentligen!
Under vår barndom tog de hand om oss, när mamma och pappa skulle bort, hela sommarlovet tillbringade vi på deras landställe!

Nu förtiden (iallafall jag) träffar jag nästan "bara" min farfar när det är högtider eller när någon fyller år! Min farmor, mormor och morfar har gått bort, så dem kan jag endast tänka på!
Jag skäms! Det är inte jobbigt eller svårt, jag kommer inte iväg bara! Tiden går och man träffas inte!

Dessutom så är det faktiskt samma sak med min mor och mina bröder... Vi träffas oxå bara på högtider!

Jag skulle vilja bli bättre, och träffa mina nära och kära oftare - jag ska jobba på det!

Hur har ni det? Träffar ni er familj och mor- och far föräldrar?